En ny satellitbaserad indikator för att identifiera spatiotemporala födosöksområden för växtätande sjöfåglar.

Tidning:Ekologiska indikatorer, 99, s. 83–90.

Art (fågel):Större vitpannad gås (Anser albifrons)

Abstrakt:

Fördelningen av födoresurser är en nyckelfaktor i valet av livsmiljö. Växtätande sjöfåglar föredrar tidigt växande växter (från början av växttillväxt till toppen av näringsbiomassa) eftersom dessa erbjuder högre energiintag. Detta växtutvecklingsstadium fångas inte helt upp av vanligt förekommande satellitbaserade vegetationsindikatorer, som fokuserar på växtbiomassa (t.ex. Enhanced Vegetation Index, EVI) eller aktiv växttillväxt (t.ex. differential-EVI mellan nuvarande och ett tidigare datum, diffEVI). För att förbättra kartläggningen av lämpliga betesområden för växtätande sjöfåglar föreslår vi en ny satellitbaserad växttillväxtindikator för tidig växttillväxt (ESPG). Vi antar att växtätande sjöfåglar föredrar växter i ett tidigt utvecklingsstadium under växtsäsongen och väljer växter med ett relativt sent slut av ESPG under icke-växtsäsongen. Vi använder satellitspårningsdata från 20 större vitpannade gäss (Anser albifrons) som övervintrar i Yangtzeflodens flodslätter för att validera våra förutsägelser. Vi bygger generaliserade linjära modeller för gåsfördelning under växtsäsongen och säsongen utanför växtsäsongen och jämför prestandan hos ESPG med vanligt förekommande växttillväxtindikatorer (EVI och diffEVI). Under växtsäsongen kan ESPG förklara 53 % av variationen i gåsfördelningen, vilket överträffar EVI (27 %) och diffEVI (34 %). Under säsongen utanför växtsäsongen är det endast slutet av ESPG som signifikant påverkar gåsfördelningen och förklarar 25 % av variansen (ESPG: AUC = 0,78; EVI: AUC = 0,58; diffEVI: AUC = 0,58). Den nyutvecklade växttillväxtindikatorn ESPG skulle kunna användas för att förbättra modeller av växtätande sjöfåglars fördelning och därmed stödja insatser för bevarande av sjöfåglar och våtmarksförvaltning.