Art (fladdermus):tvättbjörnshundar
Abstrakt:
I takt med att urbaniseringen utsätter vilda djur för nya utmanande förhållanden och miljöpåverkan, anses arter som uppvisar en hög grad av beteendemässig plasticitet potentiellt kunna kolonisera och anpassa sig till urbana miljöer. Skillnader i beteendet hos populationer som bebor stads- och förortslandskap innebär dock exempellösa utmaningar för traditionella metoder inom viltförvaltning, vilka ofta misslyckas med att ta hänsyn till en arts behov eller mildra konflikter mellan människor och vilda djur på grund av förändringar i artens beteende som svar på intensiv mänsklig inblandning. Här undersöker vi skillnader i hemområden, dietaktivitet, rörelser och kost hos mårdhundar (Nyctereutes procyonoides) mellan bostadsområden och skogsparkahabitat i Shanghai, Kina. Med hjälp av GPS-spårningsdata från 22 individer finner vi att hemområdena för mårdhundar i bostadsområden (10,4 ± 8,8 ha) var 91,26 % mindre än de i skogsparker (119,6 ± 135,4 ha). Vi finner också att mårdhundar i bostadsområden uppvisade signifikant lägre rörelsehastigheter nattligt (134,55 ± 50,68 m/h) jämfört med deras motsvarigheter i skogsparker (263,22 ± 84,972 m/h). En analys av 528 avföringsprover visade ett signifikant högre intag av ingredienser från mänsklig föda i bostadsområden (χ² = 4,691, P = 0,026), vilket indikerar att mårdhundars födosöksstrategier i stadsmiljöer skiljer sig från skogsparkpopulationen på grund av förekomsten av kasserad mänsklig mat, kattmat och vått sopor i bostadsområden. Baserat på våra resultat föreslår vi en samhällsbaserad strategi för viltförvaltning och föreslår att den nuvarande utformningen av bostadsområden modifieras. Våra resultat understryker vikten av studier av däggdjursbeteende i förvaltningen av biologisk mångfald i städer och ger en vetenskaplig grund för att mildra konflikter mellan människor och vilda djur i stadsmiljöer inom och utanför vårt studieområde.
PUBLIKATION TILLGÄNGLIG PÅ:
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ad7309
