Art (fågel):Svarthalsad trana (Grus nigricollis)
Tidning:Ekologi och bevarande
Abstrakt:
För att få veta detaljerna kring svarthalsade tranors (Grus nigricollis) habitatval och hemområde och hur bete påverkar dem, observerade vi unga medlemmar av populationen med satellitövervakning i Danghe-våtmarken i Yanchiwan National Nature Reserve i Gansu från 2018 till 2020 under månaderna juli–augusti. Populationsövervakning genomfördes också under samma period. Hemområdet kvantifierades med metoder för kärntäthetsuppskattning. Sedan använde vi fjärranalys av bildtolkning med maskininlärning för att identifiera olika habitattyper i Danghe-våtmarken. Manlys urvalskvoter och slumpmässig skogsmodell användes för att bedöma habitatval i hemområdesskala och habitatskala. I studieområdet implementerades en policy för betebegränsningar 2019, och svarthalsade tranors respons tyder på följande: a) antalet unga tranor ökade från 23 till 50, vilket indikerar att ett betesregime påverkar tranornas kondition; b) den nuvarande betesordningen påverkar inte områdena för hemvist och valet av livsmiljötyper, men den påverkar tranans användning av utrymme eftersom det genomsnittliga överlappningsindexet för hemvisten var 1,39 % ± 3,47 % respektive 0,98 % ± 4,15 % under 2018 och 2020; c) det fanns en övergripande ökande trend i genomsnittligt dagligt förflyttningsavstånd och momentan hastighet som indikerar en ökning av rörelseförmågan hos unga tranor, och andelen störda tranor blir större; d) Mänskliga störningsfaktorer har liten effekt på valet av livsmiljö, och tranor påverkas knappast av hus och vägar för närvarande. Tranorna valde sjöar, men en jämförelse av hemvist och val av livsmiljö på skala, kärr, floder och bergskedjor kan inte ignoreras. Därför tror vi att en fortsatt policy för betebegränsningar kommer att bidra till att minska överlappningen av hemvist och därmed minska konkurrensen inom specifik art, vilket ökar säkerheten för unga tranors förflyttningar och i slutändan ökar populationens kondition. Vidare är det viktigt att hantera vattenresurserna och bibehålla den befintliga fördelningen av vägar och byggnader i våtmarkerna.
PUBLIKATION TILLGÄNGLIG PÅ:
https://doi.org/10.1016/j.gecco.2022.e02011
