Fågelsatellitspårning avslöjade kritiska skyddsluckor i den östasiatisk-australiska dragvägen.

Tidning:Internationell tidskrift för miljöforskning och folkhälsa, 16(7), s. 1147.

Art (fågel):Vitgås (Anser albifrons), dvärggås (Anser erythropus), Böngås (Anser fabalis), Grågås (Anser anser), Svangås (Anser cygnoides).

Abstrakt:

De flesta flyttfåglar är beroende av rastplatser, vilka är avgörande för bränslepåfyllning under migrationen och påverkar deras populationsdynamik. I den östasiatisk-australasiska dragvägen (EAAF) är dock rastplatsernas ekologi kraftigt understuderad. Kunskapsluckorna gällande tidpunkt, intensitet och varaktighet av användningen av rastplatser förhindrar utvecklingen av effektiva och fullständiga årliga bevarandestrategier för flyttande sjöfåglar i EAAF. I denna studie erhöll vi totalt 33 493 omflyttningar och visualiserade 33 slutförda vårvandringsvägar för fem gässarter med hjälp av satellitspårningsenheter. Vi avgränsade 2 192 823 hektar som de viktigaste rastplatserna längs migrationsvägarna och fann att åkermark var den största markanvändningstypen inom rastplatserna, följt av våtmarker och naturliga gräsmarker (62,94 %, 17,86 % respektive 15,48 %). Vi identifierade vidare bevarandeluckorna genom att överlappa rastplatserna med World Database on Protected Areas (PA). Resultaten visade att endast 15,63 % (eller 342 757 hektar) av rastplatserna täcks av det nuvarande nätverket av PA. Våra resultat uppfyller några viktiga kunskapsluckor för bevarandet av migrerande vattenfåglar längs EAAF, vilket möjliggör en integrerad bevarandestrategi för migrerande vattenfåglar i dragvägen.